Jag kan vara ärlig och erkänna att jag absolut inte har något emot en svängig låt. Ibland kan en bra låt vara en bra låt och det räcker långt. Men när Sverige varje vår bäddas in i den totala galenskapen som kallas Melodifestivalen är det något som går sönder i skallen på mig.
Vecka efter vecka fylls etern av musik för människor som inte gillar musik skapad av människor som inte gillar musik. All kultur behöver inte vara kvalitetsstämplar av Andres Lokko, men jag skulle uppskatta om inte allt mediautrymme ägdes av krafter som är så uppenbara i sina försök att fördumma.
I sådana tider är det skönt att hänge sig åt antitesen. Det mullrande oljudet, musik som inte har ambitionen att underhålla, som gör sitt bästa för att få folk att resa sig och gå därifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar